Har idag i flera timmar letat på nätet efter saker som handlar om känslan av egenvärde.
Önskar det fanns någon site som gav tips på tekniker för att stärka sin känsla av egenvärde även när man, som jag, inte har någonting att vara stolt över eller glädja sig över kvar. Men jag hittar ingen.
Varför är sammhällsatmosfären så hård och kall och ovälkommnande för?
Varför har folk så svårt att acceptera och uppskatta andra människor?
Trots att jag känner mig så oönskad och värdelös som jag gör, så älskar jag ändå andra människor. Kanske låter konstigt eller motsägelsefullt. Men jag skulle kunna vända ut och in på mig själv för att få en annan person, nästan vem det än vore, att må bra med sig själv. Medan jag själv känner det som omöjligt.
De enda saker jag hittar handlar om att stärka sitt självförtroende och självkänsla i bemärkelsen att känna sig själv och sin egen karaktär eller att komma till insikt om hur bra man faktiskt är jämfört med andra egentligen. Typ, "jag har faktiskt åstadkommit ditt eller datt" osv.
Men det förutsätter ju att man faktiskt HAR åstadkommit någonting positivt att vara stolt över..
Men det HAR ju INTE JAG...!!!
Så HUR ska jag någonsinn kunna få någon känsla av EGENVÄRDE då? När jag bara upplever att jag är till besvär, pinsamheter och jobbig för allt och alla runt omkring? Att ingen människa orkar uppskatta något hos mig för mina jobbiga krävande sidor tar över, och sidor som tilltalar folk i allmänhet saknas.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja du vad ska jag svara på de...?
SvaraRaderaJag har läst på din blogg... O inser att du missförstått något!!!
Den ända som kan ge dig ett egenvärde är du själv!!!De handlar om att du själv måste bestämma vad som är bra... Vad du har att vara stolt över... De är du själv som sätter ribban...Ingen annan!!!
Mitt liv har inte heller varit enkelt... De har varit ett hellvete många gånger... O de att jag är stolt o glad i dag är något jag skapat de sista 2.5 åren!!!
I min blogg Under Rubriken: Vad kan man säga om mitt liv fram till nu..?
Hittar du min historia ... O de jag kämpat med...Om en annan typ av hellvete i jämförelse med ditt...
Anledningen till att jag började skriva í Bloggen...
Vi har alla ett liv att leva... O vi skapar de faktiskt själv!!! De är vi själva som bestämmer om vi ska kämpa eller bara följa med o låta andra bestämma...
Jag blir ledsen av att se hur du i varje mening i din text hittar ett sätt att säga att du inte är bra nog!!! De är faktiskt du som säger de själv!!! Inte jag inte heller nån annan!! Att du går runt o ursäktar dig för att du finns gör att männsikor undviker dig... De är du själv som skapar avståndet till andra människor!!!
Kram på dig
Jag på http://ahvarforinte.blogg.se
Mitt tips till dig är att du målar upp en bild av ditt drömliv. Måla upp hur du vill vara som person, vad du vill åstadkomma, uppleva, göra, se. Sen gör du små delmål för att komma dit, ett exempel på ett delmål kan vara att gå i terapi samtal (se till att hitta någon som är kunnig och utbildad!) det kan hjälpa en jättemycket med självkänslan. Jag föreslår KBT-terapi, har testat lite olika och den har vart bäst och effektivast för mig. Ett annat delmål kan vara något litet som att göra saker som du tycker är roligt till exempel en hobby där du kan träffa andra människor. Det är viktigt att inte isolera sig och försöka komma ut i samhället även om den känns kall och hatisk.
SvaraRaderaJag vet hur du känner nosse, har själv vart där många gånger. Men jag vet oxå att det kan vända! kan jag så kan du.
har du förresten läst Mia Törnbloms bok Självkänsla Nu? hon har konkreta tips som kan hjälpa..
MVH
L
dromkallan
SvaraRaderaJag har lärt mig att älska mig själv och gå min egen väg. Jag är så duktig på att göra bort mig, snurra till det mm... men eftersom jag älskar mig själv så tycker även andra om mig... även med mina konstiga egenheter. För att balansera upp mitt liv har jag mitt hantverk som får mig lugn och även kunna sova... hm... för det mesta i varje fall...
Meditation, possitivt tänkande och en hobby som gör en glad, lugn och trygg...